Medlemsbrev oktober 2016

Hej!

För första gången någonsin översteg antalet människor på flykt 60 miljoner under 2015, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. De allra flesta, 34 miljoner, är på flykt inom sina egna länder. Det är 2 miljoner fler jämfört med 2014.  Antalet asylsökande i världen har ökat dramatiskt, 78% fler än året innan. (Under 2016 har antalet minskat med ca 200.000, se nedan.)

Det stora antalet människor på flykt beror till allra största delen på kriget i Syrien som bröt ut 2011. Till en början var det en protest mot den sittande presidenten, som i flera andra länder under den ”arabiska våren”. Under senare år har problematiken i Syrien förvärrats eftersom Daesh/IS aktiviteter kraftigt påverkat befolkningens tillvaro. Över 4 miljoner syrier har flytt ut ur landet medan fler än 7 miljoner är på flykt inom Syrien.

Flest människor tvingas fortfarande fly från Syrien, Afghanistan och Somalia, 53 procent av alla flyktingar kommer från något av dessa länder.  Mer än 50 procent av världens flyktingar är under 18 år. Antalet ensamkommande eller separerade barn är större än någonsin tidigare. Dessa barn kommer främst från Afghanistan, Eritrea, Syrien och Somalia.

Den 20 september i år skrev UNHCR på sin hemsida att mer än 300.000 flyktingar trotsat Medelhavet, så långt, under 2016 (2015 ca 520.000 under jan-sept). Samtidigt noteras också “At this rate, 2016 will be the deadliest year on record in the Mediterranean Sea.”

 

Från den 4 januari 2016 införde Sverige identitetskontroller vid landets gränser. Detta har inneburit att det till augusti månads utgång registrerats 19.930 nya asylansökningar i jämförelse med 48.776 under samma period förra året.

En förändring är också att det under de senaste tre veckorna (v.36-16 – v.38-16) kommit ett ökande antal asylsökande från Turkiet till Sverige, v.36 var de färre än 20st och under v.38 var de 40st.

Med andra ord – migration och flykt pågår dagligen, ibland är fler människor i rörelse längre sträckor och ibland färre. Men antalet människor som måste lämna sina hem är stort och för varje person, barn som vuxen, är det en katastrof!

Rätten till hälsa är en mänsklig rättighet! Det regleras inom den internationella rätten/FNs Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna  och särskilt inom FNs konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter artikel 12.

På Regeringens hemsida www.manskligarattigheter.se står följande:

”För att en människa ska kunna leva ett drägligt och värdigt liv måste rätten till hälsa vara tillgodosedd. De åtgärder som ska vidtas av staterna innehåller fundamentala insatser som att minska spädbarnsdödligheten, främja barnets sunda utveckling, förbättra samhällets hälsovård, förhindra och kontrollera epidemier samt skapa villkor för att garantera alla människor läkar- och sjukhusvård i händelse av sjukdom. Tillgång till sjukvård är en del av rätten till hälsa, men inte den enda delen. Staterna har en skyldighet att också bedriva en politik som förebygger sjukdomar och som därmed leder till bästa uppnåeliga hälsa för alla människor.”

Genom ytterligare lagändringar under sommaren 2016 har förutsättningarna för de asylsökande som kommit till Sverige radikalt förändrats till det negativa. Beslut har fattats med effekter som står i direkt motsats till de intentioner som tidigare funnits i Sverige, enligt ovan.

Idag ges i princip endast permanenta uppehållstillstånd (beroende på skyddsbehov) till Kvotflyktingar.  Övriga asylsökande, som lämnat in sin asylansökan efter 24 november 2015, bedöms efter andra grunder. Vilken Skyddsstatus du bedöms ha är avgörande. Blir du sedd som Flykting kan du få ett tillfälligt uppehållstillstånd på 3 år, med viss rätt till familjeåterförening. Blir du bedömd att vara Alternativt skyddsbehövande kan du få ett tillfälligt uppehållstillstånd på 13 månader, utan rätt till familjeåterförening.

Att efter olika upplevelser av krig och förföljelse bli försatt i ett, för individen, okontrollerbart vänteläge är direkt hälsovådligt!

Oro, stress och psykisk ohälsa i kombination med kroppsliga sjukdomar och munhälsoproblem gör att ohälsan kan komma att öka starkt.

Hittills i år har det lämnats in 7547 asylansökningar för barn i åldrarna 0-17 år (dessa barn omfattas av de regler jag beskrivit här ovan) av dessa är 1716 ensamkommande.  I gruppen ensamkommande barn finns ca:10% flickor. Av dessa har många varit utsatta för otaliga övergrepp!

 

Det här medlemsbrevet är ett ”tungt” brev fyllt av hårda fakta om hur det ser ut i Sverige idag, den 2 oktober 2016. Det kanske till och med känns svårläst? Det kan jag förstå, för det var svårt att skriva!

 

Jag hoppas trots allt att du, kära medlem i HMR, känner som jag att vi är viktigare än någonsin!

Vi har ett ansvar att förmedla korrekt information till vår omgivning, på arbetsplatsen, i omklädningsrummet på gymmet eller egentligen ”var som helst”!

Vi har ett ansvar att stå upp för barnen och deras rättigheter!

Vi har ett ansvar att särskilt värna om de ensamkommande flickornas behov och rättigheter eftersom de så lätt glöms bort och hamnar i ”skuggan” av pojkarna!

Vi har ett ansvar att se till att de som mest behöver vård och tandvård också får det!

Vi har ett ansvar att hjälpa de som varit utsatta för övergrepp och tortyr till vård, behandling och upprättelse!

 

Tack för att du tog dig tid att läsa!

Carin Klefbom

Ordförande

Medlemsbrev augusti 2015

Hej!
Sommaren har varit ”svensk” enligt diverse väderrapporter. Det har regnat och varit kallt och det har varit sol från klarblå himmel och varmt, i alla fall i augusti.

I övrigt upplever jag att det har hänt något med klimatet i landet, som inte är relaterat till väder utan till oss människor som lever här. Det har blivit betydligt kyligare!

I det ”offentliga rummet”, i sociala medier, i dagspress och i TV har det blivit hårdare, det har ”stormat”.

Politisk propaganda har hittat nya ytor att synas på, som i Stockholms tunnelbana, då ett av Sveriges största partier gav uttryck för sin ”syn” på tiggeri och därigenom också de människor som tigger. Rasism och främlingsfientlighet har blivit öppen och tydlig i sociala medier. Det har spridits rena lögner om händelser som aldrig inträffat, det har agiterats om ”att ta lagen i egna händer, när ingen annan gör något”, det har uppmanats till direkt kriminella handlingar och vid några asylboenden har bränder anlagts.

Många ropar efter ”hårdare tag”, utvisningar och förföljelse av både grupper men även individer. Idag är det inte längre anonyma uttalanden och förtäckta hot, utan privatpersoner gör sina inlägg och kommentarer i eget namn.

I maj genomfördes en avhysning av romer, trots att det fanns klara bevis för att TBC förekom i bosättningen i en förort till Stockholm. De frivilligorganisationer som var uppmärksammade på problemet, försökte få avhysningen fördröjd/uppskjuten till dess att smittspårning genomförts.
Smittspårning är ett samhällsansvar och genomförs med rapporteringsplikt på smittsamma infektionssjukdomar. Sverige har en Smittskyddslag (SmL) Syftet med smittskyddslagen är primärt att skydda befolkningen mot smittsamma sjukdomar men samtidigt måste den som är smittad tillförsäkras den vård och det skydd och stöd som han eller hon behöver från samhällets sida.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=6159267

Vad var det som gjorde att beslutet om avhysning inte kunde stoppas? Vad var det som gjorde att de som förmodades bära på smitta inte fick den hjälp de har rätt till? Var de här ”tuberkulosbakterierna” mindre smittsamma än andra?

Sverige har antagit FN:s konvention om Mänskliga Rättigheter, Barnkonventionen m.m. Via länken nedan kan du läsa vad som står skrivet på regeringens informationssida om innebörden och betydelsen av detta.

http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna/rattsstaten-och-manskliga-rattigheter

FN genomför regelbundet både granskningar men även uppföljningar av hur olika länder ”lever upp till” sina åtaganden och löften. Givetvis ser det mycket olika ut globalt sett, men alla länder får både råd och rekommendationer om hur deras inhemska arbete med genomförande och förbättringar kan ske.

I november 2014 granskades Sverige av FN:s tortyrkommitté. Kritiken var stark och handlade bland annat om hur barn under 18 år hålls isolerade. Isolering innebär att inte få träffa/umgås med andra. Isolering innebär att vara totalt avskärmad från omgivningen, många gånger dessutom på mycket begränsad yta och utan möjlighet att vistas utomhus.

Sverige saknar en lagstiftning som skyddar barn mot att isoleras t.ex i polisarrest/häkte (vid ”fylla”, misstanke om brott), i särskilda ungdomshem eller på ”förvar” i väntan på utvisning efter avslag på en asylansökan. De sistnämnda är inte misstänkta för något brott, de är inte dömda, det finns inget förutbestämt perspektiv på tid. De sätts i förvar för att inte kunna avvika, samtidigt kanske en avvisning inte är genomförbar på grund av förhållanden i landet dit de skall deporteras, ibland skiljs de från sina föräldrar som håller sig undan avvisningen.

Min slutsats blir att vår förening, HMR, behövs mer än någonsin!

Tack för att du tog dig tid att läsa!

Många hälsningar
Carin Klefbom
Ordförande

Medlemsbrev Maj 2015

Hej!
Nu börjar våren sakta avlösas av den skira försommaren. Mer dagsljus, mer grönska, fler blommande blommor och fler och fler fåglar som hörs kvittra. Naturen håller på att ”vakna”.
Jag känner energin och glädjen fyllas på för att ta tag i mitt ordförandeskap i föreningen.
Arbetet i HMR går vidare. Just nu talar vi i styrelsen mycket om att vi behöver bli fler medlemmar i föreningen och hur vi skall kunna arbeta för att lyckas med det målet.
Ett första steg är att arbeta med vår hemsida som du hittar på http://www.hmrf.wordpress.com Hemsidan är inte ”färdig”, men vi är på gång. Om du vill ha direkt information, när uppdateringar är gjorda kan du lämna din mailadress på startsidan. Via hemsidan skall du även kunna se när vi har styrelsemöten, när årsmötet hålls m.m. Har du några frågor eller konkreta förslag du vill att vi skall ta upp i styrelsen är du alltid välkommen att höra av dig till ordförande Carin Klefbom, carin.hmr@gmail.com .
På hemsidan vill vi försöka att dels beskriva föreningen och vårt arbete, men även att bidra med mer lättillgänglig information kring vad ´Hälsa och Mänskliga Rättigheter står för´. Mänskliga rättigheter är ett begrepp som de flesta av oss har hört mer än en gång, men hur säkra är vi på att vi menar samma sak när vi använder det? Vad innebär det egentligen? Om jag är sjuk, har bitit sönder en tand eller har skadat mig, nog kan jag vara säker på att jag får bästa tänkbara hjälp och behandlas med samma metoder, lika som alla andra? Inte spelar det någon roll om jag är folkbokförd, barn eller pensionär, turist, gäststudent, familjemedlem, EU-medborgare, asylsökande eller papperslös?
Att människor som varit utsatta för tortyr skall bli ”sedda” och därigenom få tillgång och rätt till adekvat vård och behandling är ett av HMR´ s huvudmål. Att få hjälp till upprättelse och erkännande är mycket viktigt för alla offer som varit utsatta för grova övergrepp. Barn glöms ofta bort men kan drabbas precis lika mycket som vuxna.
Har Sverige en lagstiftning mot tortyr? Om du svara ja på den frågan, hur säker är du på att det stämmer?
Nu kanske du undrar vad du kan bidra med, som medlem i föreningen, förutom att stötta föreningen med ditt medlemskap? Kanske tänker du att – Visst, det här är verkligen viktigt men vad kan jag göra?
Alla medlemmar kan bidra genom en enkel insats i sin vardag. Tanken är att 3-4 gånger per år får alla medlemmar ett meddelande med en bifogad PDF-fil. Filen innehåller en fråga eller ett påstående med större text. Frågan/påståendet är direkt kopplat till föreningens syfte och mål. (ex. Har Sverige en lagstiftning mot tortyr?) I nedre kanten finns svaret, med små bokstäver. Dessutom finns kontaktuppgifter till föreningen.
Du kan hämta filen och trycka ut den i vilket format du vill, A5, A4 eller A3 och sedan förslagsvis sätta upp den i lunchrummet, på anslagstavlan eller en annan väl synlig plats på ditt arbete, i din skola eller möteslokal. På så vis bidrar du till att väcka till eftertanke, till att få din omgivning att reflektera. Vi kan kalla det aktivt påverkansarbete och bildning! Enklare kan det väl knappast bli, eller hur?

Till sist vill jag tipsa om en lättläst, enkel och mycket fin rapport som Röda Korset tagit fram i samarbete med Stadsmissionen. Den heter ”Röster från skuggsamhället – att leva som papperslös i Sverige”.
Precis som titeln avslöjar handlar det om de papperslösas vardag, mitt ibland oss. Rapporten utgår bland annat från berättelser berättade av ”livs levande människor” och ger samtidigt konkret information om hur papperslösas rättigheter ser ut i Sverige, idag.
Kanske handlar det om den unga flickan du såg på bussen, ditt barns kompis i förskolan eller mannen som var före dig i kön på Konsum? För inte kan väl du ”se”, vem som är papperslös?
Om rapporten kan du läsa här:
http://www.redcross.se/teman/ratt-till-vard/roster-fran-skuggsamhallet-att-leva-som-papperslos-i-sverige/
Vill du läsa hela rapporten kan du ladda ner den här:
http://www.redcross.se/pressrum/rapporter-och-dokument/?itemid=45251

Tack för att du tog dig tid att läsa!

Många hälsningar
Carin Klefbom
Ordförande

Tillgång till vård och tandvård

Vuxna asylsökande och papperslösa har lagstöd för tillgång till ”vård som inte kan anstå”.
Socialstyrelsen har givit ett förtydligande av vad det innebär och av vem vårdbehovet skall avgöras.

Egenavgiften är 50:- per besök, asylsökande skall uppvisa LMA-kort

Asylsökande och papperslösa har rätt till tolk och sjukresor. Vid förskrivning av medicin skall receptet märkas på särskilt sätt.

Till den dag då man fyller 18 år räknas man som barn.

Alla asylsökande och papperslösa under 18 år har samma tillgång till vård och tandvård som folkbokförda barn och ungdomar.

Avgiftsfri tandvård för barn och ungdom

Åldersgränsen för den avgiftsfria tandvården varierar över landet. Det tandvårdslagen säger är att det gäller till den 31 december det år man fyller 19, landstingen/regionerna kan besluta om annan åldersgräns.

Några exempel är:

I Stockholms läns landsting betala som vuxen från 1 januari det år du fyller 20

I Region Gävleborg betala som vuxen från 1 januari det år du fyller 22

I Västra Götalandsregionen betala som vuxen från 1 januari det år du fyller 25

Styrelsemöte

23 februari 2015 är det styrelsemöte kl.18.00 på Transkulturellt Centrum

Har du inte…..

….betalat din medlemsavgift för 2014?
Då är det dags att göra det nu………

200:- betalas in till Pg 276215-1
Glöm inte uppge ditt namn samt att det är medlemsavgiften för 2014
TACK

Medlemsbrev

Medlemsbrev från avgående ordförande i HMR.

Föreningen HMR bildades i mitten av 1990-talet i skuggan av den globalt ökande flyktingströmmen, inte minst till Sverige. Många inom hälsa- och sjukvården upplevde jämfört med tidigare en hårdnande inställning från svenska myndigheter där exempelvis individer som genomgått tortyr avvisades till länder där uppenbara brott mot mänskliga rättigheter var väl kända. Kriget på Balkan efter Berlinmurens fall och den ökande nationalismen i Europa aktualiserade fasanfulla begrepp som ”etnisk rensning” och ”koncentrationsläger” ledande till stora flyktingströmmar. Ett 50-tal personer som på ett eller annat sätt engagerats i arbetet med svårt traumatiserade och torterade människor som kommit till vårt land träffades 1995 och bildade HMR.

HMR arrangerade årliga konferenser om Balkan under slutet av 1990-talet. Många engagerade människor samlades för deltagande i workshops och erfarenhetsutbyte med kollegor och kunniga föredragshållare. En tidskrift, HMR- bladet, utgavs regelbundet under de första åren och belysande artiklar och diskussioner inom området hälsa och mänskliga rättigheter.

De senaste 20 åren har ett flertal verksamheter etablerats som arbetar specifikt med traumatiserade människor, men många arbetar ensamma med dessa frågor på olika håll. HMR har under 2000-talet inte varit lika aktiv, och inför årsmötet 2004 väcktes frågan om HMR har spelat ut sin roll och att behovet kunde täckas genom andra föreningar och nätverk. På årsmötet fanns en uppslutning för att HMR behövs framför allt som kontaktskapande mellan olika centra och mellan professionella individer som arbetar med följderna av organiserat våld.

Vid årsmötet 2006 valdes Guhn Godani till ny ordförande för HMR. Jag och övriga i styrelsen vill önska henne välkommen och lycka till. Det är styrelsens intention och förhoppning att med ledning av Guhn skall föreningen fortsätt vara samarbetspunkt mellan professionella och vara ett stöd i kontakten mellan äldre kompetensbärare och yngre entusiaster.

Hälsningar
Åke Björn, Ordförande HMR 2004-2006

Medlemsbrev från ny ordförande.

Först vill jag tacka styrelsen för förtroendet jag fått att leda föreningens arbete. Jag tvekade om jag hade den tid som effektivt föreningsarbete kräver, men intresset att få möta kollegor och diskutera mänskliga rättigheter och hälsofrågor, vägde över och jag beslutade mig för att ta uppdraget. Under en kortare period på 90-talet deltog jag och mina kollegor från Rädda Barnen aktivt i föreningens arbete. Vid den tidpunkten var jag nyinflyttad till Stockholm och saknade professionellt nätverk. Mötet med HMR,s medlemmar blev därför viktiga möten med kollegor som arbetade med samma frågor. Rättighetsfrågor, ideologiska frågor och metodfrågor i behandlingsarbetet var högaktuella då liksom nu. Behovet, vid den tiden, av sammanhållning och erfarenhetsutbyte motiverade varje tillfälle att träffas. Jag tror inte att behovet har minskat.
Det har gått några år och flera kollegor från den tiden har bytt arena, men jag vet att många av oss finns kvar i föreningen. Finns det fortfarande behov av att skapa mötesplatser för diskussion och professionellt utbyte? Jag vet inte, men jag vill gärna ta reda på det.
Därför vill vi i styrelsen öppna en dialog med alla medlemmar för att höra vad ni vill att föreningen skall arbeta med under året. Vi vill veta vilka behov som finns och hur föreningen kan bli en röst i samhällsdebatten och vara ett stöd för medlemmarna när det behövs?
Hälsofrågor och behovet av vård inte minst av barn, har debatterats högt och lågt de senaste åren. Diskussioner om flyktingsbarnens behov, främst de apatiska barnen, har visat hur het frågan om vård och rättigheter är i Sverige. Asylfrågor och den nya processen som skall styra asylärenden i framtiden har precis startat, parallellt med att vi har fått en ny regering. Det finns mycket att göra och HMR kan delta.

Ni undrar kanske vem jag är och vad jag gör idag? Jo, jag är kvar på Rädda Barnen och arbetar med flyktingbarnen och barnsrättsfrågor specifikt för asylsökande barns rättigheter. Tillsammans med tre kollegor driver jag dessutom en privatmottagning i Stockholm dit vuxna och barn kan vända sig för att få psykoterapi. Sedan ett antal år tillbaka ingår jag i UD-s Räddningsstyrka för svenskar i katastrof utomlands.

Om allt går vägen så ses vi hörs inom kort.

Hälsningar
Guhn Godani, Ordförande HMR 2006-